Detta är INTE mot nån person/personer, lika bra att klargöra det då det alltid finns VISSA som tror att allt kretsar kring dem själva så handlar inte texten om dessa. (Känsliga, korkade,egos och personer som tar åt sig av allt bör ej läsa vidare)

Jag frågar mig om och om igen varje dag VARFÖR skaffar vissa barn? Vissa ska bara inte ha barn! Och jag skäms att jag ens har såna människor i min närhet som inte kan ta hand om ett barn. Jag har tidigare berättat att jag i min släkt (har ingen kontakt med nån förutom min farmor och farfar, och det tackar jag alla högre makter för att jag inte har) är det mormoner. Alla är mormoner, en sorts kristendom på exstacy kanske? Nej men helt ärligt, det är som att vara kristen fast de är tusen gånger värre! Och det finns många anledningar till att min familj sagt stopp och sagt upp bekantskapen med dem.
Men iallafall, så är saken den att det som ska vara det viktigaste inom den så kallade religionen är familjen och främst barnen. Det vill säga att jag är uppvuxen med hur viktig familjen är ( måste också påpeka att vi i vår familj är jävligt mycket bättre på att ta hand om varann än de andra i släkten) och framförallt hur viktiga barnen är. Jag och mina syskon växte nästan upp utan en pappa, han jobbade och jobbade för att mamma skulle kunna vara hemma och ta hand om oss, ( hon trodde inte på dagis) detta har lett till att alla vi barn har alltid tytt oss till mamma när det vart nåt. Han säger hela tiden nuförtiden hur mycket han ångrar det, för han har missat allt det där som är viktigt och är därför extra mån om oss idag.

När jag tänker på barn, så är det något som är det finaste som kan ske mellan ett par, att bilda en familj. Det barnet kommer betyda mer än nånting annat i världen, och man kan offra allt för det lilla barnet. Men hur ser det ut idag?
Jag vet inte hur många som skaffar barn för att ett "misstag" skett. Har hur många såna människor som helst omkring mig. Visst älskas det barnet med, men många som får barn på grund av ett misstag ska inte ha barn. Jag har fan folk i min släkt som gör så.. Men det är inte det som stör mig. Utan hur de beter sig nu!

Jag ser mig omkring i släkten, bland gamla vänner i Jönköping och jag ser överallt, människor som lämnar bort sina barn för att de har bättre saker för sig. För att de inte orkar ta hand om denne, eller för att de vill kunna roa sig hela tiden. Jag har ett bra exempel på en som lämnar bort sin lilla flicka varje helg, för att kunna roa sig och för att slippa ta hand om sin dotter. För det är tydligen otroligt jobbigt. (kan också klargöra redan nu att denne person absolut aldrig skulle fått barn)
Visst är det något speciellt som kanske varit planerat ett tag så är det väl inget fel med att lämna bort sitt barn, men att göra det jämt och ständigt. Då ska man fan inte ha barn.

Det finns många som tycker det är så kul med barn och att man löser det när ett "misstag" skett, men vadfan! Det krävs ansvar, mognad och en jävla massa annat för att kunna ta hand om ett barn, det är ingen jävla lektstuga! Det är ett litet liv, som förtjänar mer än att en förälder ska lämna bort det hela jävla tiden för att det finns något annat eller roligare att göra. Det är ändå föräldrarna som satt barnet till världen, de ska också ta hand om denne, det eller se till att barnet får det bättre redan från början!

Jag vet inte hur många gånger jag vill säga till vissa att skärpa till sig och framför att att växa upp! Ta ansvar för dina handlingar! Det värsta är att det i slutändan alltid kommer vara barnet som får lida och ta smällen när en förälder hellre har kul och lämnar bort det, än att ta hand om det själv.

Om nån känner sig träffad så är det inte mitt problem, då kanske du behöver ta dig en extra tanke över hur det ser ut hos dig, för det är en chans på miljonen att jag menar just dig när jag skrivit detta. Och sån tur finns inte. Personerna i fråga jag nämnt existerar, men lever någonstans i Sverige, och långt härifrån lilla Tranås.