♥ Emmah ♥

Jag har på nåt sätt tappat bort mej själv.. Det är precis som om jag inte känner mej själv längre. Varje gång jag ser nåt väldigt glatt eller nåt lite ledsamt på TV så börjar jag lipa direkt. Känner mej ensam, när jag är med familj, med sambon och med vänner. När jag sitter mitt i klassen med massor som gillar mej, så känner jag mej ensammast och framförallt dummast.
Jag känner det som om jag inte förstår nånting längre. Försöker men så fort jag försöker så känns det som jag bara dumförklarar mej själv! Jag har ingen tro på mej själv, ingen tillit. Jag klarar ingenting är en vanlig tanke jag ofta har numera.
Jag har vart otroligt nere det sista, jag vet inte varför, haft häftiga humlrsvängningar och dessutom har jag haft världens problem om kvällarna med min mage, spydde i princip varenda kväll, kramper i magen och svullnad så jag såg ut att vara i 8e månaden..
Jag var säker på att jag var gravid men det fick jag under veckan veta att så är inte alls fallet. STOR lättnad enligt sambo, men jag är inte jättelättad, jag är väldigt besviken, och lite lättad.. Barn nu mitt i skolan skulle funka, men skulle bli jobbigt..

Imorn ska jag adventspynta i alla fall.. Ska inte träna imorn, ska inte plugga föräns lägenheten är klar. Jag ska ta en sån där dag, men hög julmusik och gå och dona hela dagen lång. Jag tror jag behöver det.. Måste hitta mej själv igen..

Jag har även börjat ifrågasätta sambo, med frågor som vad fan han egentligen ser i mej, han måste tycka jag är ful, dum äcklig, vidrig och ja allt! Jag känner att jag inte förtjänar nånting längre.. Depression? Jag vet inte.. Nåt är det och jag måste ta mej ur detta, och jag måste verkligen fokusera på skolan och lyckas ta mej igenom denna kursen, just nu får jag magsår av att bara tänka på kursen.. Så jag måste försöka göra mitt bästa!

Hoppas ni förstår! Och jag hoppas jag får min design snart.. Jag mår helt enkelt mycket dåligt, och känner nästan att livslusten är borta helt och hållet ibland..